Jag skulle säga att han är så pigg man vill att han ska vara. Jag och han har ju lärt känna varandra ganska bra nu, vilket har gjort att det blir mycket enklare att rida honom förstås. Nu vet jag hur mycket ben jag måste ha, och han vet hur jag rider. Så nu känner jag nästan inte av hans känslighet för skänkeln, även fast den finns där.

 

Själv tycker jag att känslighet är en väldig fördel i hoppningen. Det är enkelt att lägga en bra grungalopp, och ta tillbaka när det behövs.

 

Idag är den första hoppträningen hemma inbokad klockan 18. Jag är jättetaggad och hoppas på att det ska gå bra :) Perfekt med en hoppträning nu innan helgens tävling, åh så taggad haha!